Det där med vikten

Ja, jag liksom många andra har lyckats dra på mig några ovälkomna extra kilon under sommaren. 4 extra kilon för att vara exakt. Det känns förstås surt när man kämpat hårt o länge för att gå ner i vikt o nå ett mål, men det är helt o hållet självförvållat!

Man (eller iaf jag) rättfärdigar på något vis allt onödigt fikande, all onödigt skräpmat o liknande med att "jag har ju trots allt semester". Jag har rört på mig också, men inte tillräckligt mycket för att det ska väga upp allt dumt jag stoppat mig!
Jag mår sämre fysisk av att äta fel också, blir orkeslös o känner gör svullen o däst, får mer huvudvärk o magen bråkar, eksemen blommar upp o jag blir rent allmänt i sämre skick. Ändå fortsätter jag.

Men sen då? När vardagen o dess rutiner är tillbaka o vikten ger sig till känna genom att jeansen sitter lite för tajt o de halvtajta topparna inte alls ser bra ut längre, vad händer då? Ångesten o frustrationen över för dina tillkortakommanden smyger sig sakta på o man känner sig så svag... Ja, då är det bara att lägga semestern bakom sig o tänka sig för!

Jag har jobbat i tre veckor nu, o gått ner ett kilo. Inte så mycket, men det är för att jag inte riktigt skärpt till mig än. Jag äter bättre o rör mig mer, men jag slarvar fortfarande. Jag fikar fortfarande lite för mycket, lyxar till det lite för ofta, men framförallt så tränar jag inte!

Varför? Jo, för att jag inte har mått bra, rent fysiskt. Jag har haft konstant huvudvärk o problem med magen, jag är fruktansvärt trött o värken i nacke, axlar, rygg o höfter har inte varit att leka med. Jag har inte orkat träna, den senaste veckan har jag knappt ens orkat promenera.

Jag har fastnat i en ond cirkel! Jag vet att jag mår bättre om jag rör mig ordentligt. Jag vet att värken i kroppen sakta blir bättre om jag tränar, att tröttheten sakta försvinner om jag motionerar, att huvudvärken kommer från spänningar i nacken o blir bättre om jag tränar o stretchar.
Så, jag kan inte klandra någon annan än mig själv! Det är mitt fel att jag mår sämre o orkar mindre, mitt fel att de extra kilona bosatt sig på min mage o bara jag kan göra något åt det!

Så nu är det jag som tar till hårdhandskarna mot fläsk o värk! Nu är det jag som tar tag i mig själv o besegrar ångesten. Maten är det inget fel på, jag äter bra mat. Men allt extra fika på vardagar är nu bannlyst! Kaffet är precis lika gott utan den där kakan, filmer är lika bra utan snacks osv.

O träningen? Ja, nu är det jag som ska ta tag i min kropp. Jag ska besegra värken, o jag klarar det, jag har gjort det förut. Jag ska stretcha ordentligt varje dag, köra minst ett kort träningspass varannan dag o ta en promenad så ofta som möjligt. Gå en omväg hem efter jobbet, ta en omväg till Ica om jag ska handla, väven promenad längs sjön om jag blir sugen på något istället för att knata in på byn o köpa fika.

Jag ska bli snäll mot mig själv igen! Sluta straffa min kropp med lathet som leder till ledvärk o onyttigheter som förstör mig inifrån. Jag ska börja ta hand om mig själv igen så att jag mår bra rakt igenom. O dessutom, som en liten bonus, så det det ju faktiskt snällt mot plånboken också.

Japp, nu ska det bli ordning på mig igen, för jag har bestämt mig, jag vill må bra o få tillbaka min energi. O vet ni vad? Det är faktiskt inte svårare än så!

Att byta upp sig ;-)

Jag har bytt upp mig! Idag har jag tagit steget o bytt telefon ;-) Min älskade Xperia Ray blir lagd åt sidan till förmån för en sprillans ny Xperia Go. Fast lilla Ray ska få leva vidare en liten stund till, i D's ägo.

Än så länge är jag iaf väldigt nöjd med min nya telefon! Den har ungefär samma upplägg som den gamla men med fler o bättre finesser o betydligt mer minne. Jag ska nog kunna trivas med denna! O en fördel  är ju såklart att den är vattentät o extra tålig, för jag är ju en liten gnutta klumpig. Faktum är att jag är uppriktigt fascinerad över att min Ray har överlevt att befinna sig i min ägo i nästan två år, att den dessutom fortfarande funkar är snudd så fantastiskt ;-)

Detta verkar vara ett år för förnyelse o att byta upp sig, iaf för mig ;-)

Skulle egentligen ha åkt till Hoting ikväll, men jag mår så jäkla klent att jag valde att stanna hemma o vila, jag far dit imorrn kväll istället. Har tagit ett varmt bad, läst lite, lekt o grejat med nya telefonen o gosat med katterna, o mer än så tänker (orkar) jag inte göra ikväll! Synd dock, att man ska vara så slut en fredagkväll att man hellre ligger o spelar död i soffan i sin ensamhet än följer med sin pojkvän eller sina kompisar på vad det nu kan vara för aktivitet som hägrar... Men, jag har ju trots allt varit tussig hela veckan så det kanske inte är så konstigt?

Jaja, jag har en massa funderingar o liknande som jag skulle vilja skriva ner här, men just nu finns varken ork eller fokus till sånt. Kanske kan jag kludda ner nåt imorrn! Det återstår att se ;-)

Ha en skön fredagkväll mina vänner!

För trött

Jag är för trött o slut för att orka klura ut vad jag vill skriva just nu. Ont i kroppen, konstant huvudvärk o allmän småtussighet kan ha den inverkan. Men jag har gett mig fasiken på att jag inte ska bli sjuk, jag kämpar emot med all min envishet! Vi får väl se om viljan eller kroppen vinner den kampen ;-)

Har iaf haft en lugn o bra vecka! Hälsade på hos E & S o drack te o surrade en massa i tisdags o igår hade vi spakväll hos dem. Supertrevligt o välbehövligt :-)
Ikväll har jag o D legat i soffan hela kvällen o kollat på Band of Brothers, grymt bra serie! Nu är det strax läggdags o imorrn är det fredag. Får se om jag orkar skriva nåt vettigt i helgen ;-)

Kul helg, seg måndag

Det blev grymt kul hos L i lördags! Härligt stämning, trevligt folk o bara allmänt skoj helt enkelt. Jag, D, M & S for på hörnet senare o även där hade vi himla kul. Dock är sambuccashots o jag inte riktigt kompisar så gårdagen spenderades i soffan med D. Mycket vatten, en del Cola, ett gäng spareribs, chips o huvudvärkstabletter höll oss sällskap o det blev ett par tupplurar under dagen ;-)

Huvudvärken hade vänligheten att stanna kvar o följa med mig på jobbet idag o trött som attan har jag varit, men det gick riktigt bra att jobba ändå o jag antar att det kanske kan ha varit värt det :-) Även denna kväll har dock i stort spenderats i soffan, mest bara för att jag är så grymt seg. Dessutom har stackars D blivit sjuk så jag måste ju hålla honom sällis ;-) Mycket vatten, en snusdosa o resten av chipsen har hållit oss sällskap ikväll.

Tisdag imorrn o chefen ska bjuda oss allihop på lunch på La Maree, trevligt värre! Dessutom friskvård o det ser ut att bli härligt väder för en rejäl promenix :-) Jo, livet kunde absolut ha varit värre ;-)

Från mustascher till morgonmys

Fredag igår o dags för fredagstema igen :-) Denna vecka va det mustaschen som ärades o vi hade alla enormt vackra, svarta hårimitationer på överläppen, eller åtminstone alla vi som inte har äkta mustasch. Rätt kul, o vi va naturligtvis väldigt snygga :-)

Slutade tidigare för att fara till stan med bästa D. Gick på stan, gick ett varv på Lillänge, storhandlade käk o avslutade med kaffe hos T & E, en toppendag alltså. Trött som attan när vi kom hem strax efter 23, men det va det värt :-)

Morgonen började det en massa mys. Vi låg kvar i sängen i över en timme o gosade med katterna, Nessie i synnerhet (den lilla kissen kan verkligen ta plats, hehe) innan vi tog oss upp o fixade kaffe o frulle. Nu slappar vi lite i soffan innan vi ska ut på byn o dollar en sväng.

Ikväll blir det kalas! Fina L fyller år o ska firas, det blir nog riktigt trevligt :-) Kanske hamnar man på krogen en sväng, kanske inte. Den som lever får se!

Duktiga jag?

Är det inte lite sjukt att jag känner mig stolt över mig själv för att jag tagit en promenad o sen gjort ett gäng normala hushållssysslor såsom att diska, plocka iordning o dammsuga? Egentligen är det det tycker jag, men jag är lite stolt över mig själv iaf ;-) Mest för att jag är så grymt jäkla trött jämt o allt känns som en ansträngning, men också för att jag under de senaste månaderna faktiskt har blivit lite lat när det gäller just hushållssysslor. Varför? Jo, för att jag prioriterar att umgås med D, träffa vänner, mysa med katterna o läsa. Man skulle lite fint kunna säga att jag väljer att leva livet istället för att ta hand om tråkiga saker ;-)

Dessutom avskyr jag att städa, har alltid gjort, men jag tycker lika illa om att det blir stökigt, rörigt o skitigt. O det blir skitigt om man har tre katter, väldigt fort ;-) Så ibland måste jag helt enkelt bita ihop o göra det jag ska! O nu ska jag försöka komma ihåg att jag måste köpa nya dammsugarpåsar... Önska mig lycka till ;-)

Så ja, jag känner oss duktig ikväll, o det kanske är ganska störtlöjligt, men det struntar jag i :-)

Positiv = fake?

Många skriver om samma sak just nu, om alla överdrivet lyckliga inlägg på Facebook o bloggar, om hur fake det är. Om hur man i dagens samhälle måste vara så jäkla lycklig o perfekt. Men vem är det som bestämmer sånt? Är det inte så, att vi som bloggar o sitter på sociala medier gör det för vår egen skull? Att vi skriver om vad vi tycker, vad vi vill o hur vi mår? Jag skriver iaf inte för någon annans skull, jag skriver för mig, o vill jag inte att andra ska läsa, ja då skriver jag inte i sociala medier eller här. Enkelt!

Jag är generellt väldigt positiv som person, jag gillar att leva o jag försöker se det fina i allt som sker omkring mig. Ni som har följt mig här länge, ni vet att jag inte alltid är glad, att jag hade en lång period när jag hade väldigt svårt att se ljuset, när jag mådde dåligt. Då skrev jag om det, o jag va nog väldigt negativ. Nu är jag mig själv igen, o jag är för det mesta positiv. Då skriver jag om det, jag skriver att jag är glad för att jag är det just då. Jag skriver att livet är underbart, för så känner jag. Jag "skryter" inte om att jag mår bra för att det ska se bra ut ur nån annans perspektiv, jag skriver det jag känner just nu. O även om jag ÄR lycklig, så har även jag dåliga dagar.

Visst, många kan framstå som överdrivet lyckliga, eller i negativa fall, som martyrer. Men är inte det upp till dem? Är det något vi andra måste kommentera eller se ner på? Om människan i fråga har klen självkänsla o känner att hen vill hävda sig genom att skriva så är det väl hens ensak? Om människan i fråga är ärlig är inte upp till oss att bedöma. Vi måste inte läsa om det stör oss, ingen tvingar oss.

Om nån är lycklig, o jämt verkar ha det toppen, ja då är det väl bra för den? Om den bara ljuger för att se bra ut utåt, ja då mår väl den personen bra mycket sämre än vi som läser, eller hur? Om nån mår dåligt o skriver om det, behöver vi inte dra slutsatsen att personen söker bekräftelse, hen kanske bara vill sätta ord på känslor o i vissa fall bli bemött med lite empati.

Nä, låt folk vara glada, låt folk vara ledsna, låt dem skriva vad de vill, o dra inte slutsatser om saker vi inte vet nåt om. Att irritera sig på vad andra människor skriver är ett jäkla slöseri med energi, o det finns mycket bättre saker att lägga den energin på!

Vänner, bekanta och ....ingenting?

Jag har som sagt några få, riktigt bra vänner. Människor som verkligen är värdefulla för mig, som finns där i alla väder o som jag kan prata om nästan allt med. Även om vi inte hörs eller ses varje dag, så vet vi vart vi har varandra, man måste inte ringa en gång i veckan eller träffas regelbundet. Det är ok att det går i vågor, att man hörs o ses mycket i vissa perioder o knappt alls i andra. Vi är vänner, vi accepterar varandra som vi är, vi finns där för varandra även om vi inte sitter ihop.

Sen har jag massor av bekanta, vissa som jag betraktar mer som vänner än bara bekanta som nåt slags mellanting, vissa ytliga som det händer att man tar en kaffe med nån gång men inte mer, o vissa som man mest bara hälsar på på byn eller byter några ord med på krogen. Bekanta kommer o går, men alla är ändå viktiga på sitt sätt, oavsett om man blir vänner eller förblir ytliga bekanta. Alla tillför någon slags lärdom, vare sig det är negativt eller positivt.

Sen finns det de där andra! Jag har inga ovänner, iaf inte ur mitt eget perspektiv, det suger bara onödig energi o det är det inte värt. Men det finns människor man en gång betraktat som vänner, som sen sakta men säkert övergår till bekanta o till slut, när bägaren är full eller när omständigheter på något sätt förändrats så pass att man knappt gör annat än hälsar på varandra, blir ingenting. Människor man helt enkelt inte bryr sig om längre. Jag har ytterst få jag känner så för, men det finns några, o de har jag nu valt att rensa bort ur mitt liv. Varför ska jag ha människor kvar i mitt liv som suger energi eller som inte betyder något för mig o vise versa? Det finns ingen anledning.

Jag kan vara ganska naiv, jag vill alltid tro det bästa om folk, o då blir man också lätt bränd. Men jag har lärt mig att livet förändras, människor o relationer förändras o det är inte nödvändigtvis negativt. De människor jag rensar bort, jag tycker inte illa om dem, vi har bara ingenting gemensamt längre, de har alla på något sätt, någon gång, tillfört något i mitt liv. O jag väljer att vara tacksam för de lärdomar jag fått istället för att vara bitter över att de på något sätt valt bort mig. Jag väljer att tro att det beror på att vi förändrar o växer, vissa människor är det helt enkelt inte meningen att man ska ha kvar livet ut.

Mycket svammel idag, men jag har funderat mycket kring vänskap de senaste månaderna o nu kände jag att behövde skriva av mig mina tankar. Jag vill också påpeka att jag inte försöker måla upp mig själv som felfri, för gudarna ska veta att mina vänner fått stå ut med mycket de senaste två åren när jag mått dåligt. De av er som finns kvar, ni är guld värda för mig o jag är enormt tacksam o glad över att jag får ha er i mitt liv. Jag vet att jag stött bort folk när jag inte varit mig själv. Vissa har valt att bara se den sidan av mig o det känns väldigt tråkigt, men om de inte kan se att jag har goda sidor också, ja då är det deras förlust.

Människor kommer o går, jag är också människa, jag gör också fel. Men jag vill att ni ska förstå att ni som är mina vänner, o även bekanta, ni är guld värda o jag sätter stort värde på er allihop <3

Lycka

Mitt liv är inte perfekt, jag tror inte att livet kan bli perfekt. Det finns fortfarande saker jag önskar vore annorlunda, jag har fortfarande drömmar o det finns alltid saker man vill och försöker förändra, det är mänskligt o lika mycket en del av livet som att sova eller äta. Det finns saker jag önskar att jag aldrig gjort och saker jag ångrar att jag inte gjort. Men jag gör det bästa av vad jag har.

Jag är inte 100% nöjd med mitt liv, jag strävar alltid efter mer. Jag vill så otroligt mycket, en del av det är fullt möjligt o jag kommer att åstadkomma det om jag verkligen försöker. En del saker kan jag inte påverka men jag kommer aldrig att sluta hoppas eller försöka, o en del saker är förmodligen väldigt svåra att uppnå o kanske kan man kalla dem omöjliga, men jag väljer att tro att de ska förbli drömmar av en anledning o inte för att de är omöjliga att uppnå.

Men på det stora hela så är jag faktiskt ganska lycklig, jag mår bra o jag trivs för det mesta bra med mitt liv. Jag har hittat en människa som jag verkligen älskar, som jag verkligen vill vara med och som jag trivs så otroligt bra med. Han känns mer som en självklar, naturlig förlängning av mig än något av mina tidigare förhållanden. Visst, det är fortfarande nytt o man kan aldrig säga vad som kommer att hända i framtiden, men det känns bra på ett sätt jag aldrig har känt förut, o jag njuter av varje sekund jag får ha honom i mitt liv.

Jag drömmer om många saker, o jag vill mer med mitt liv än det jag har just nu. I sinom tid kommer allt att falla på plats, jag kommer att uppnå mina mål o förverkliga drömmar. Jag har redan påbörjat resan mot det o jag reder sakta men säkert ut en sak i taget. Jag lever i nuet, men jag glömmer inte framtiden. Jag ser inte tillbaka i onödan, men ibland påminner jag mig själv om tidigare erfarenheter för att inte tappa tråden. Men jag är på väg, sakta men säkert, mot det liv jag önskar mig. O jag hoppas av hela mitt hjärta att min fina, underbara D följer med mig hela vägen!

Jag rensar mitt liv just nu. Rensar bort människor, saker o situationer som suger energi. Jag kör en mental detox, funderar över vad jag vill och hur jag ska nå det. Jag undviker allt jag kan undvika som drar ner mig o får mig att må dåligt, men jag har dåliga dagar ibland precis som alla andra. O liksom allt annat i livet så måste jag acceptera att vissa saker, hur jobbiga de än kan vara, kan man inte fly ifrån eller blunda för. Men jag jobbar på det, jag jobbar på att ta bort allt i mitt liv som jag mår dåligt av o en vacker dag kommer jag att ha lyckats!

Tills dess tröstar jag mig med allt som är bra i mitt liv, för jag har mycket som är bra, en underbar familj, några få men ack så värdefulla riktiga vänner (det behövs faktiskt inte mer), en helt underbar o fantastisk pojkvän som har en helhärlig familj. Jag har mina tre älskade katter, en sjysst lya, bil o körkort o sist men inte minst, ett fast jobb. Så varför haka upp sig på allt man inte har? Nej, tänk positivt, se allt bra som finns i livet, men fortsätt drömma, sträva framåt o ge aldrig upp!

Helt slut

Visst, jag kan väl förstå att jag är lite trött o seg efter den här veckan, men det stannar inte där... Jag är helt slut! Öm i hela kroppen, vagt illamående o har haft huvudvärk till o från precis hela dagen. Har lyckats somna i soffan två gånger när jag legat o läst, så trött att jag nästan ser dubbelt...

Jag behöver säkert vila o varva ner, men det borde ju liksom räcka att vara hemma o ta det lugnt, småplocka lite o sånt, men jag orkar ju ingenting... Trist faktiskt, men bäst att lyssna på kroppen!

Jag har ju iaf sällskap i soffan, minst en av mina fina små katter har legat hos mig mest hela dagen. De har nog inget emot de här dagarna, när matte är för slut för att göra nåt ;-)
Man må ju se det positiva i alla situationer, o att va hemma, ligga i soffan, mysa med husdjuren o senare pojkvännen, ja nog finns det värre saker! Så jag biter ihop, gör mig en kopp kaffe o tackar för att jag åtminstone inte har feber ;-)

Slö lördag

Idag tar jag mig en välförtjänt slappardag! Jag har varit ut på byn en snabbis för att köpa snus o hämta ut ett paket från Adlibris med lite ny läsning, käkat frulle o lunch, druckit kaffe o svängt ihop en chokladkaka av nåt slag (som blev riktigt god) o nu sitter jag återigen i soffan med en sprillans ny bok att läsa. Senare ska jag svänga ihop nån middag o knata bort till D på hans jobb en sväng, men det är sen det ;-)

Vill passa på att rekommendera en riktigt bra bokserie också! Det är en trilogi av Rachel Caine som heter Revitalist och handlar om begravningsentreprenören Bryn Davis. Det är serie riktad mot äldre läsare (alltså inte young adults) och är en rätt udda och spännande twist på alla Zombie-serier som finns. Första boken heter Working Stiff, andra boken är Two Weeks' Notice och jag ska just påbörja den avslutande Terminated.

Revitalist-trilogin är fartfylld, spännande och oförutsägbar. Det är inte riktigt uppenbart att det faktisk är en zombie-story eftersom de faktiskt har kvar sin mänsklighet och alla sina mänskliga egenskaper, förutom det faktum att de är en gnutta döda då förstås.

Rachel Caine är en av de många författare av Urban Fantasy som finns på min favoritlista. Hon har skrivit den spännande och roliga young adult-serien Morganville Vampires, den fartfyllda och ovanliga Weather Warden och dess spin-off Outcast Season som båda innehåller andar i flaskor (som man helst skulle undvika om man kan, inga önskningar där inte) och en twist av magi och de fem elementen. Jag har alla böcker förstås, och jag kan varmt rekommendera dem alla, men just detta inlägg ägnar jag åt Revitalist eftersom det är den jag läser just nu.

Jag bjussar på två bilder till detta inlägg, det ena är baksidan av Working Stiff, så att ni själva kan få ett litet smakprov, o den andra är förstås framsidan till den bok jag läser nu.

Hoppas ni gillar mitt boktips! Och tipsa gärna mig om era favoriter :-) Jag föredrar visserligen fantasy på engelska, jag jag läser det mesta ;-)

Äntligen fredag!

Puh, vilken vecka alltså! Kan ju inte påstå att man varit sysslolös direkt, semestern känns verkligen som ett minne blått just nu. Men, men, det är ju så det funkar här i livet!

Det har varit väldigt tyst här i veckan, jag har varit för trött för att orka hitta på nåt att skriva helt enkelt. Eller, nej, så va det faktiskt inte! Jag skrev ett långt inlägg i tisdags om mat o hur underskattad svensk husmanskost är, men jag orkade inte skriva klart hela så jag sparade det för att slutföra och publicera på onsdagen. När jag sen går in på bloggappen för att göra detta så har den bytt ut alla å, ä o ö:n mot en radda siffror och tecken. Less o trött som jag va la jag ner projektet o tänkte "jag kan skriva om det senare eller imorrn" o SEN va jag för trött o tom på inspiration för att skriva. Oroa er inte dock, inlägget kommer att återskapas och publiceras i sinom tid ;-)

Veckan har gått fort, jag har varken hunnit eller orkat göra nåt direkt konstruktivt, men jag har hunnit umgås med min D, haft finbesök av M o sålt ett gäng talrikar jag inte har plats för. Ja, o lagat middag o sånt också förstås, så det känns som att jag ändå gjort vad jag behövt. Helgen blir lugn, jag ska städa lite, har tvättis ha söndag, ska försöka ta mig ut på nån promenix o se om jag kan få ordning på benhinnorna igen o mest bara ta dagarna som de kommer.

Ikväll ska jag hälsa på fina M o familjen på cirkus Wilson, o sen tänker jag nog ta mig ett varmt bad o läsa ut sista Deverry-boken tror jag. Den som lever får se ;-)

Måndag

Jaha, då har man avverkat första halvan av första arbetsdagen efter semestern. Trött som attan såklart, o massor att göra på jobbet, men det känns helt ok! Hemma på lunch just nu o passar på att pusta ut i soffan med en kopp kaffe innan det är dags att gå tillbaka till jobbet.

Knepigt, det känns inte alls som att jag har varit borta så länge, semestern känns redan som ett minne blått, men samtidigt känns det som att jag hade väldigt lång semester... Skumt, eller hur?

Saknar min fina D gör jag också! Trots att han bara är i Hoting o bara har varit borta en natt så längtar jag verkligen tills han kommer hem ikväll... O att sova ensam inatt va inge kul alls, även om vi inte sover tillsammans jämt, för det va ett jäkla liv i huset o även ute till sent på natten... Undrar om jag någonsin kommer att vänja mig vid alla ljud?

Fredag & sista dagen

Jaha, då har officiellt min sista semesterdag passerat! En vanlig helg kvar o sen är det dags att återgå till vardag o verklighet igen. O det känns fortfarande helt ok!

Visst, den här sista veckan har varit väldigt lugnt o jag har inte gjort så mycket, men jag har hunnit städa, tvätta o vi hade ju en fin dag i Hoting i tisdags så det gör mig inget. Jag tror dessutom att det är bra att jag haft en vecka hemma där jag verkligen kunnat vila o ta det lite piano innan det är dags att börja jobba igen.
Trött som tusan är jag dock, o det beror nog mer på att jag inte har gjort så mycket de senaste dagarna än något annat.

D är ledig i helgen, vilket känns toppen! Skönt att få spendera den här sista helgen med honom, det är liksom nåt speciellt med de sista dagarna av semestern.
Så imorrn ska vi fara till Jamtli :-) Det ska bli himla skoj! En toppenbra avslutning på en fantastisk semester :-)

O nu ikväll? Tja, jag tänker läsa o vila tills D slutar. Sen ska vi slappa, käka nykokt pepparrotskött o mumsa i oss hallon/chokladmuffins. Inte helt fel, eller hur?

Snart slut...

På måndag börjar allvaret igen! Trots att det är ofattbart skönt med semester, så känns det ändå helt ok att börja jobba igen om några dagar. Det jag är mest negativ till är att kliva upp på morgonen, men det kommer nog gå bra när det väl är dags. Men för att vara på säkra sidan börjar jag försöka vända dygnet rätt redan nu, om jag kan kliva upp runt 8 nu de här sista dagarna kommer det gå lätt som en plätt att kliva upp 7 på måndag.

Jag har absolut inte bråttom att börja jobba igen o planerar att fortsätta njuta av mina sista dagar, men fot känns ändå lite skönt att återgå till vardagen på måndag! Att hitta tillbaka till vettigare rutiner, träffa mina härliga kollegor o helt enkelt bara få ordning på vardagen igen känns riktigt välkommet.
Jag känner mig också väldigt nöjd med min semester! Jag har gjort en massa roliga saker o ändå har jag verkligen hunnit vila upp mig, jag känner mig mer utvilad än någonsin faktiskt. Så, jag ska verkligen inte klaga! Jag bestämde mig för att detta skulle bli min bästa semester ever, o vet ni vad? Det blev den :-)

De senaste dagarna har verkligen gått i lathetens tecken. När D har jobbat har jag spenderat dagarna i soffan med katterna och en god bok, slappat o njutit av att vara ledig. Lite småplock hemma har blivit gjort, men inge mer än så. Igår for vi vill Hoting, gick en runda kring Knortmon, spanade in forntidsutställningen o sen fikade o käkade vi med svärmor. En riktigt härlig dag faktiskt :-)

Nu ska jag fixa lite mer kaffe o försöka få liv i finaste älskling. Att ligga i hans soffa hela dagen känns inte som nån vidare konstruktiv plan;-)

Dagvill...

Ja, man blir lite dagvill när man har semester, men det är väl en del av charmen? Igår hade jag fredag på förmiddagen o söndag resten av dagen, hann med en hel helg på en dag, inte illa pinkat ;-) Idag är en typisk söndag o det känns skönt att veta att jag har en hel vecka kvar innan det är dags att börja jobba igen.

Vi kom hem från sthlm sent i torsdags kväll o vi har haft det hur bra som helst! Vi har varit på landet hos mamma o hunnit träffa dem lite, vi har varit i stan o gått på aquaria, historiska museet, knatat runt i gamla stan o shoppat o fikat med lillebror & M. Vi for o kikade på Uppsala domkyrka på väg tillbaka till mamma på landet o på vägen hem stängde vi förbi på Birsta. Vi hann med väldigt mycket på bara ett par dagar, snacka om att vi kan det här med att effektivisera semestern ;-)

Trött o slut efter att ha kört över 300 mil på mindre än två veckor, sett en väldans massa saker o fått en massa nya intryck o många fina nya minnen så har jag spenderat mest hela denna helg i lathetens tecken. Bortsett från nån promenix in på byn för att handla, hälsa på fina L en sväng, småplockat lite här hemma o haft tvättstugan så har jag mest legat o läst o kramats med katterna. Det behövs ju det med på semestern! Hade tänkt dammsuga o skura här idag men dels har det varit för varmt för att jag ska orka göra nåt fysiskt ansträngande o dels försvann dagen med att kuta i tvättis, prata en massa i telefon, laga middag o färga håret så städningen får vänta tills imorrn. Japp, jag skjuter på det igen 0:) Men imorrn MÅSTE det verkligen göras. O imorrn är det ju måndag (visst??) o då kan det ju passa fint att göra ett försök att återfå nån slags ordning o rutin ;-)

Min familj kommer iaf finfint överens men D, vilket glädjer mig enormt även om jag aldrig trott nåt annat. Det va verkligen jättekul att ta med honom ner dit o jag längtar redan till nästa gång han kan följa med! Det enda jag kunde ha önskat va annorlunda med den här resan är att tiden, jag hade gärna velat stanna lite längre, hunnit umgås lite mer med min familj o kanske hunnit träffa lite annat folk också, som P, min moster o så. Men det blir fler gånger! O mamma håller ju på att renovera kök på landet så hon har ju inte all tid i världen just nu hon heller, så då fick det bli såhär.
Hur som helst så va det toppen, o det va vårt otroligt mycket för mig att D ville följa med. Jag har inget att klaga på över huvud taget när det gäller årets semester :-)

Bjussar på några bilder från storkyrkan i gamla stan, aquaria o mitt nyfärgade barr :-)