Tankar

Just nu tänker jag förstås en väldans massa på framtiden, mestadels funderar jag på hur min framtid kommer att se ut.
Mina planer blev liksom krossade... Allt jag hade bestämt o planerat är raderat! Så hur kommer det att bli istället?

Nu tänker ni, det blir aldrig som man tänkt sig så varför ska det va en så stor grej för mig? Då har du missuppfattat vad jag menar. Jag hade inte en utstakad framtid med exakta tidpunkter, men jag hade mål!
O de målen kan jag inte uppnå.
Problemet är att jag inte vet om jag någonsing kommer att uppnå det mål som är viktigast för mig.

Jag vill ha barn, det har jag velat länge. Min man o jag är överens o vi har försökt. Nu vet jag ju iaf vad det kan va som gör att det inte funkar... Inte för att det gör allt lättare för mig...
För er som missat det så är endometrios nära sammankopplat med ofrivillig barnlöshet.

Så jag tänker och funderar, men jag kommer ingen vart...
Kommer vi att kunna få barn på naturlig väg? Vad finns det för hjälp att få för just oss? Hur länge kommer jag att behöva kämpa för att få svar?
Varför händer det här mig?
Många tankar, en del tårar och jag kan inte sätta ord på alla mina känslor o funderingar.

Men jag vill inte prata, jag vill inte berätta om o om igen, jag vill inte förklara, jag söker inte uppmärksamhet eller medlidande, jag vill bara skriva av mig o kanske bli bemött med en liten gnutta förståelse och tålamod.

Tack för att ni läser!
Skriv gärna om ni undrar över nåt, jag har lättare för att svara på det än muntliga konversationer...