Trött

Jag är så jäkla trött! Kan sova 14 timmar utan problem vissa dagar men just nu kan jag inte sova alls... Det är så frustrerande att va trött men inte kunna sova:-( Jag vaknar flera ggr varje natt, ligger o vänder o vrider på mig jättelänge o har svårt att somna. Antar att det är för mycket som rör sig i min lilla skalle...

Samtidigt som jag är trött så är jag rastlös! Jag har ingen ork alls att göra nåt men jag vill inte bara sitta heller. Jag är konstig just nu helt enkelt.

Jag har just insett att allt ofta känns lite bättre när jag är bland folk! Men jag orkar inte va bland folk... Ännu en väldig paradox alltså. Jag undviker folk, vill bara va för mig själv, men när jag väl är bland folk känns allt en liten aning bättre. Jag borde alltså sträva efter att aldrig vara ensam, men nej, jag fortsätter isolera mig...

Ett bra exempel är jobbet... Jag mår skit på morgonen, är ledsen en bra stund in på förmiddagen. Tyst, håller mig för mig själv och bara gör det jag ska. Men allt eftersom dagen går så tinar jag lite i taget. När jag kommer hem är jag på förhållandevis bra humör.

Jag gillar inte riktigt att prata om det här. Tycker inte om att visa mig "svag" inför andra, vill inte gärna visa hur jag verkligen känner och mår.
Jag har alltid varit tyst om mina största problem o starkaste känslor, något som inte märks så tydligt normalt sett eftersom jag är en pratglad o utåtriktad person. Just nu är jag dock inte det och då syns sprickorna tydligare.

Vill inte prata om det, därför skriver jag! Det är skönt att skriva av sig lite. Precis som det är skönt att titta på sorgliga filmer så man får gråta lite, eller skrika i kudden för att avreagera sig en aning.
Så just nu är det mycket negativa känslor, kanske tråkigt att läsa, men jag behöver skriva av mig så det är det jag gör!

Tack till alla er som tagit er tid att skriva långa kommentarer, det betyder mer än ni tror!