Både jag o D är fortfarande småtussiga, dyngtrötta o mår allmänt blä, så denna måndag går i syndens o vilans tecken. Pizza till middag o nu ligger vi med varsin telefon o gäspar ikapp.
Har känt mig seg o febrig hela dagen, ont som fan av endometriosen o allmänt ont i kroppen. Förstår inte varför det vägrar ge sig! Men jag har orkat jobba hela dagen. Använder nog upp all min energi på jobbet just nu, men det får det nog lov att vara värt ett tag. Vet ju att det vänder i sinom tid!
Märker ändå skillnad mot förut, jag har ett helt annat motstånd nu! Jag känner inte efter så mycket, kämpar på o tar en dag i taget. Lite fysiska motgångar kan jag ta. Att jag mår bra psykiskt gör all skillnad i världen som det verkar :-)
Jag får helt enkelt vila ordentligt kvällar o helger, kämpa vidare på dagarna o se framåt. Träna eller ta en promenad om dagen för att försöka motverka värk o liknande. Det ska nog bli bra till slut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar