Jag måste ge ett litet shoutout till antidepressiva mediciner!
Jag mår bättre än jag gjort på många år, allt tack vare en extra spark i det figurativa arslet av fluoxetine (som är samma sak som Prozac).
Det tog ca 8 veckor innan jag började känna något överhuvudtaget igen och någonstans under den senaste månaden har jag hittat tillbaka till mig själv.
Jag snyftar framför tv:n igen, jag babblar mest oavbrutet igen, jag skrattar av ren och skär glädje minst en gång om dagen!
Jag uppskattar livet igen :)
Faktum är att jag va ganska negativ mot att börja med medicin, dels för att jag redan åt en massa och inte ville "stoppa i mig en massa onödiga kemikalier" och dels för att jag kände på nåt sätt att jag hade misslyckats om jag behövde medicin för att må bättre.
Men jag kunde inte ha haft mer fel!
Att lyssna på min läkare och ta den medicin han ordinerat är bland det bästa jag gjort, jag hade garanterat inte varit där jag är nu utan den.
Så ibland är det bra att stoppa i sig kemikalier, ibland är det precis det man behöver.
Sen tar det tid för den att verkligen göra skillnad, som sagt, alla antidepressiva (ångestdämpande) ta upp till 8 veckor på sig att märkas, sen tar det ytterligare flera veckor innan man själv verkligen registrerar skillnaden i hur man mår och känner.
Att kalla dem lyckopiller är egentligen helt fel, för det finns ingen kemisk lycka, det är snarare ett "känslopiller".
Helt plötsligt märker man hur lite man kände innan man började äta dem, hur bortkopplad och emotionellt avstängd man har varit.
Jag ska äta mina tabletter i minst 4 månader till innan jag sakta ska börja trappa ner, men det är inget jag tänker och planerar för nu.
Istället kämpar jag nu för att få ordning på min kropp så att jag kan trappa ner och sluta med sarotenet innan sommaren.
Jag lägger fokus på att må bra, inifrån och ut!
Träningen har för övrigt gått riktigt jäkla bra så här långt, snart är jag tillbaka helt i både styrka, ork och kondition. Konstant träningsvärk i en vecka nu, på olika ställen ;)
Grymt härlig känsla!
Nu måste jag jaga bort fröken Chilikatt från gardinerna, igen!
Trevlig lördag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar