tisdag 30 juni 2015

"Krigets" efterdyningar

Jag ligger hemma dunderförkyld och febrig... Testade att jobba igår.o klarade att hålla ut till ca 13, hann få bort det värsta iaf! Men sen va jag bra slut resten av dagen...
Inte så konstigt att jag blev sjuk dock! Jag har haft ett virus i kroppen ett tag men inget som velat bryta ut, efter 3 nätter i ett dåligt uppsatt militärtält och otaliga svettiga timmar i skog och berg då va det dömt att hända!

På torsdagen höll jag mig som sagt i vårt camp, bilderna är sedan dess.
Vårt camp blev anfallet flera ggr den kvällen, en av gångerna när jag satt på dass, haha :) Det va en spännande upplevelse!

O fredags däremot va jag med på dagen!
Vi gick ut vid 12 och kom hem ca 17 om jag minns rätt.
Jag va nära att vända och gå tillbaka ett par gånger bär terrängen va som sämst, men bet ihop och kämpade på!
Och det är jag glad för, för när vi kom till vårt mål fick jag faktiskt vara med och kriga, massor :)

Jag blev skjuten 3 ggr, "dog" 2 av dem, sköt en massa själv men jag är rätt säker på at jag bara träffade träd och blåbärsris ;)
Men jag hade kul, riktigt kul!
Jag är mer än sugen på att följa med igen nästa år om grabbarna tillåter.

Jag skulle förmodligen kunna skriva hur mycket som helst, men just nu har jag ingen ork och jag misstänker att ert intresse svalnar ;)
Bjussar som sagt på ett par bilder, tyvärr har jag ingen bild på mig själv i full utrustning men jag har en ful selfie i skyddsglasögon; )

En sak som är grymt bra med detta är att jag har rört på mig ordentligt! En tur på ett par timmar bland bergen va värre än ett pass på Pigget så jag behöver ju iaf inte ha dåligt samvete över att ha missat träningen hela förra veckan ;)

Och med det kryper jag tillbaka ner under min filt, startar ett avsnitt av Salem och klappar lite på fröken sur, a.k.a Nessie ;)

torsdag 25 juni 2015

Vilse i skogen?

Nja, kanske inte riktigt vilse, men nog känner jag mig lite vilsen ;)
Så, vad gör en liten Carro ute i skogen mitt i veckan? Jo, hon testar att vara airsoft-soldat med lillebror och D i ett par dagar :p

Allt började för ca 1 år sedan, när jag va sjukskriven efter galloperationen och jag och S skjutsade D till Berget Event där han skulle leka krig med lillebror, några polare till honom och ca 1000 andra människor (mestadels män) i några dagar.
Givetvis blev vi nyfikna och ställde massor av frågor. Det lät ju lite småkul så när S sa att hon ville följa med på årets Event utanför Härnösand så hakade jag på.

Sagt och gjort, jag bangar inte på mitt ord i onödan, jag bokade biljett tillsammans med D i november.
S backade ur, men jag hade ju sagt att jag skulle med så jag höll ut!
Och nu är jag här...

Vi kom hit igår, mötte upp lillebror, checkade in, testade våra vapen (min coola pistol sköt för hårt så den får jag inte använda, damnit) och ca 17:00 va vi installerade i tältet som tillhör vår pluton.
Vi är 1st infantry  (nä, jag har inte en aning om vad det innebär) och delar tält med 9 andra grabbar, svenskar och britter.

Ca 1000 pers är här i år, i vårt camp (we're the good guys) är det ca 400 pers och av dessa har jag hittills sett 7 (!!) tjejer förutom mig själv.
Killarna är i alla åldrar från 18 till, tro't eller ej, 50-årsåldern.
Så ja, jag känner mig lite vilsen ;)

Vår pluton fick sitt första uppdrag precis vid gamestart kl 21 igår. Vi travade ut i skogen iklädda varierande gröna camo-kläder med skyddsvästar väl utrustade med diverse nödvändiga och tunga prylar.
Min väst väger, med fulla magasin och full vattenpack, ca 6 kg.
Låter inte mycket men det blir fan tungt efter en stunds manövrerande i skogen!
Till det kommer min ganska lätta bössa, en MP5 som jag och D köpt av lillebror.
Som väldans kortvuxen tjej så är utrustningen skapligt felande så jag måste bära mitt vapen i famnen :p

Vi skulle först och främst inta en specifik position för att reka inför att anfalla the enemy camp.
Den satans positionen låg på toppen av ett jävla berg!
Vi klättrade upp, rekade och vilade, sen ner.
Väl nere gatt vi kasta oss på marken och försöka gömma oss för en stor konvoj av fiendefordon som kom och stannade vid vägen kanske 50 meter från oss.
Vi låg där på marken och bara väntade på att de skulle komma, vi hade ju inte en chans mot så många! De flög en jäkla drone över oss o vi trodde allihop att nu är det kört.
Men de såg oss inte!

Vi låg där i ca 30 min, bläää, innan vi kutade in i skogen igen o fortsattemot vårt mål.
Vi gick fel o efter totalt strax över 3 timmar i skogen gav jag, lillebror och D upp och gick tillbaka.
Vi va ute i 4 timmar...

5 minuter efter att vi kom till vårt camp kom resten av gänget, de hade blivit beskjutna och "dött" allihop ;)

Idag är min kropp fullständigt emot mig, knäna gör svinn efter gårdagen, ryggen ömmar, höfterna trasslar, axlarna gör ont och anklarna är ömma och vingliga.
Jag testade att haka på på morgonens uppdrag men efter ca 20 min kom vi fram till ett annat berg vi måste över. Halvvägs  upp va jag tvungen att medge att jag inte skulle klara det...
Då jag drog fram min orange death-rag som visar att man är död och travade försiktigt tillbaka till vårt tält.

Här har jag varit större delen av dagen, läst, käkat lunch, druckit kaffe och bara slappat. Det är ganska fint väder, soligt men det blåser bitvis kallt så nu har jag gett upp och ligger på min säng i tältet.
2 andra från vår pluton kom nyss tillbaka, de hade gjort som jag o gett upp.

Jag måste nog erkänna att allt det här är mycket roligare än jag någonsin kunnat tro, men precis som jag trodde så är det allt det här runt omkring som är bäst ;)

Långt inlägg från mig idag!
Jag ska försöka ta lite bilder och skriva lite mer om detta innan helgen är över.

Är ni nyfikna? Googla Berget13 så kommer ni in på eventets hemsida och kan läsa på mer, se bilder eller kolla in något av alla forumen.

onsdag 10 juni 2015

Träna med förkylning?

Jag är fortfarande småförkyld, trött och orkeslös, men jag blir så rastlös av att "vila".
Man bör ju inte träna hårt när man är förkyld, jag vet det, men jag har svårt att låta bli!

Så, i måndags gick jag på Pump och igår körde jag och tjejerna från jobbet Boot Camp hos en av dem (som har en egen ö, det ni). Jag orkar inte riktigt 100% men jag kämpar på så gott jag kan.
Idag mår jag dock lite sämre igen och eftersom jag har en hel del annat att göra ikväll så tar jag en extra vilodag.
Imorrn tänker jag köra Zumba som vanligt på torsdagar.

Jag är inte rädd för att bli sjuk eller att det sk hända något bara för att jag är småförkyld, jag lyssnar på kroppen och gör det jag orkar och klarar av.
Att träna har blivit lite av ett beroende för mig, jag mår dåligt när jag inte kan träna!
Jag vilade i 4 dagar, nu har jag tränat i 2, sen blir det vila på fredag och lördag, det får räcka!

Jag är glad att jag har kommit så långt med träningen, att jag både behöver träna och tycker att det är kul känns fantastiskt att äntligen ha insett.
Träningen får mig att må bra på så många olika plan, både fysiskt och psykiskt. Jag har en lång väg kvar för att nå mitt mål, men nu är jag helt övertygad om att jag kommer att nå målet så småningom och att jag sedan kommer att kunna hålla mig där.

Träning och rätt kost gör underverk!
Jag har betydligt mindre värk, jag sover bättre, jag orkar mer och jag mår bättre. Jag har redan fått en snyggare figur och jag har verkligen bättre hållning.
Att må bra är det viktigaste och det gör jag nu :) Ja, bortsett från förkylningen, en axel som är på bättringsvägen och ett par lite elaka knän då ;)

söndag 7 juni 2015

Kattmys & tårtwrap

Ännu en vecka har passerat och inget har jag hunnit skriva... Men nu så!
Jag har äntligen testat fram ett nytt recept att dela med mig av, en "tårtwrap" utan socker och mjöl, fylld med en härlig hallonmousse.
Enkel som tusan att slänga ihop och försvinnande god!

Här kommer receptet (till 2 st);

Wrap;
4 äggvitor
2 msk hackade hasselnötter

Sätt ugnen på ca 160 grader.
Vispa äggvitorna till ett hårt skum.
Vänd sakta och försiktigt ner nötterna.
Klicka ut smeten i två högar på bakplåtspapper, bred ut till två cirklar som är ca 1.5 cm tjocka. (De sjunker ihop lite när du tar dem ur ugnen)
Grädda mitt i ugnen i ca 20 min.

Hallonmousse;

1 dl frysta hallon
1 msk vatten
1 krm vaniljpulver
1.5 dl grädde
1 gelatinblad

Blötlägg gelatinet.
Lägg hallon och vatten i en kastrull, strö i vaniljpulver. Mosa hallonen medan de svalnar och låt dem koka upp snabbt.
Vispa grädden.
Rör ner gelatinet i hallonen och vänd sedan ner dem i grädden.
Ställ i kylen för att stelna i minst 3 timmar.

När wrapsen är klara, stjälp upp dem på varsitt fat och låt svalna i någon minut.
Fördela sedan moussen längs mitten på varje wrap, vik ihop och servera!
Vill man så kan man även smälta lite mörk choklad och ringla över den vikta wrappen.

Gött va?

Ja, och så har vi ju får hem vår nya familjemedlem i veckan också.
Vi hämtade lilla fröken Chili i måndags.
Hon är så söt, så charmig och så tuff.
Allt har gått otroligt bra både med henne och med de andra två katterna :)
Liten fräste och morrade åt henne de första dagarna men nu både busar han med henne och håller ett öga på henne. De två gillar att tvätta varandra också :)

Nessie är lite mer skeptisk fortfarande men hon är nyfiken och leker gärna lite och häromdagen somnade de tillsammans i soffan  så snart är nog tjejerna bra kompisar.
Massor av kattmys här hemma nu alltså ;)

Träningen har dock legat lite på hyllan den senaste veckan. Jag tränade tisdag och onsdag men sedan dess har jag vilat.
Jag har varit småförkyld och haft ont över bihålorna och i öronen så jag gjorde bedömningen att några dagars vila nog va en ganska bra idé.
Nu längtar jag dock tills imorrn när.jag ska på Pump och får använda kroppen lite igen!
Jag är verkligen både piggare och friskare nu. Träningen håller värken i schack och jag sover bättre, även om jag fortfarande har ont och inte sover ordentligt så är allt bättre och mer hanterbart nu.
Att träna regelbundet och äta rätt för verkligen skillnad!

Jag har även slarvat med maten den senaste veckan, ätit mycket mer socker än jag borde och skippat mellanmålet flera ggr. Det känns! Jag är tröttare, känner mig svullen och har nästan konstant huvudvärk. Jag sover såklart sämre då också och mår lätt illa, så det har definitivt inte varit värt det.

Jag ser fram emot en ny vecka och att återgå till rutinerna igen :)
Jag längtar efter träningen och saknar mina vettiga matrutiner.
Ibland kan det vara bra att släppa den hårdare disciplinen, om inte annat så märker man ju då hur mycket sämre man mår när man slarvar!
Det har som sagt inte varit värt det ;)

Nu ska jag diska lite och fixa mitt måndagsmellis.
Ha de!