Så mycket tankar & känslor

Ja, det är väl självklart att det är mycket som snurrar i mitt huvud just nu, att humöret sviktar hela tiden, känslan av maktlöshet o rädsla varvas med sorg och även leenden framkallade av alla fina minnen.

Det går bra på jobbet, då kopplar jag bort och håller hjärnan sysselsatt med annat. Hemma är en annan sak! Så länge jag gör saker där jag måste koncentrera mig så går det bra, men när jag jag börjar tänka är det kört. Igår kväll ställde jag mig för att vika tvätt musik i lurarna, det gick inte alls... I 20 minuter stod jag vid tvättställningen och skakade, tårarna sprutade. Samma sak när jag senare bestämde mig för en avslappnande varm dusch, jag grät mig igenom hela proceduren...

Hur har jag kunnat missa det här? Varför har jag inte märkt något tidigare? Hade jag kunnat förhindra det? Hade jag kunnat göra något annorlunda? Jag klandrar mig själv såklart...

O vad händer sen? När du har fått somna in o skutta upp till katthimlen (där jag hoppas att du får träffa Nisse, Gustav och Oliver från min barndom), hur ska det gå för Liten då? Han som alltid varit så fäst vid dig, som varit så beroende av dig i hela sitt lilla kattliv?  Kommer han att klara sig utan dig, med bara mig o Nessie kvar? Hur ska vi någonsin vänja oss vid att du inte tassar omkring o småpratar, kräver vår uppmärksamhet eller tjurar för att du inte får gå ut på balkongen i -20?

Jag tänker mycket på hur det kommer att bli, när 3 blir 2, när finaste grå inte kommer att komma o möta mig i dörren efter jobbet,  när jag inte längre får somna med näsan i din mjuka, nästan kaninliknande päls....
Jag undrar vad jag har gjort för fel, vad jag hade kunnat se tidigare.

Jag är rädd också! Jag är rädd för att jag ska komma hem o du plötsligt blivit jättedålig, eller att jag ska vakna på morgonen o hitta dig kall, utan andetag. När jag sluter ögonen för att sova kan jag inte stänga av bilderna som kommer, bilden av dig i min famn hos veterinären, din mjuka kropp hos mig men din själ någon annanstans, långt utom mitt räckhåll.
Jag bävar för den dagen, men jag vet att det är oundvikligt. Jag får vara tacksam att du finns här nu!

Jag undrar om du vet vad som händer, om du är medveten om att vår tid är begränsad. Jag undrar vad du tänker, vad du känner, jag skulle kunna ge en miljon för att få höra dina tankar o känslor!
Jag känner dig så väl, jag förstår nästan alltid vad du menar när du kommer o vill något o du är så duktig på att visa vad du vill. O du känner mig så väl, du känner när jag behöver dig o du finns alltid där. Du håller mig sällskap när jag känner mig ensam, du tröstar när jag är ledsen, du finns där, du har alltid funnits där.

Jag skriver av mig så mycket jag kan, för att få ut tankarna och känslorna, för att analysera o bearbeta. Sorgen jag känner är densamma som om en nära vän eller människa i familjen fått samma dom som Nisse. Han är som sagt familj, jag älskar honom lika mycket som jag älskar min mänskliga familj, jag gör ingen skillnad på djur o människor. Familj är familj, oavsett art! Jag ska försöka skriva ner lite historia om mig o Nisse också, dela med mig av lite anekdoter, för min egen skull, för att få ner dem i print o kunna gå tillbaka o läsa, för att aldrig glömma ♡
Men var sak har sin tid, o nu behöver jag bearbeta chocken o sorgen först o främst.

Begränsad tid

En vecka,.en månad, tre månader, ett år?
Vad betyder egentligen "begränsad tid"?
Hur länge kommer du att få må bra? Hur länge kommer jag att få ha dig kvar?
Jag kan inte tänka mig ett liv utan dig...

11 år, bara 11 år? Jag har alltid trott att du skulle leva länge o bli en sån där gammal, envis katt. För du är ju envis! O du har ju alltid varit så pigg o glad, o frisk, trodde vi i alla fall...

Javisst, jag är realistisk, det är klart att jag vet att du inte skulle leva för evigt, att du skulle lämna mig kvar ensam, en katt lever ju inte för alltid. Men jag trodde att du skulle bli äldre än så här!

Jag vill bara det bästa för dig, du ska inte behöva sakna någonting under din sista tid. Jag ska ösa kärlek över dig, du ska få äta sånt du verkligen älskar, du ska få vara ifred när du vill det o du får sova precis vart du vill, till o med på bordet. Jag ska skämma bort dig mer än någonsin förr.
Jag ska njuta av ditt sällskap o prioritera dig framför allt annat. Jag ska ta vara på all tid vi kan tänkas ha kvar tillsammans o jag ska göra mitt absolut bästa för att vara tacksam för varje dag som du får må bra.

Jag kommer att vara lite överbeskyddande, o kanske lite nojig. Jag kommer att envisas med att lyssna på ditt hjärta, kolla din andning, kika på ditt tandkött o kolla så at du går på lådan som du ska. Om jag märker att du mår dåligt, att du inte får luft eller ditt hjärta slår fel så ska du få somna in.
Du ska inte behöva plågas o må dåligt.
Jag vill ditt bästa även om det gör så fruktansvärt ont för mig, jag sätter dina behov framför mina. Allt för dig ♡

Jag önskar att jag kunde göra mer för dig!
Jag förstår inte hur jag ska kunna leva utan dig, men det ska inte du oroa dig över, när den dagen kommer så får jag, Liten o Nessie trösta varandra.
Åh, älskade Nisse ♡ Du är allt annat än "bara en katt" för mig! Du är familj och jag älskar dig över allt annat, du kan inte ana hur tacksam jag är över att du valt mig till din familj. Jag kommer att sakna dig så oändligt mycket.
Du är bäst i världen o du kommer alltid att finnas i mitt hjärta ♡

Konstig vecka...

Den här veckan har varit konstig, lång, jobbig, bra, o bara allmänt skum.
Veckan började väl helt ok, som vanligt liksom.

På måndagen upptäckte vi att Nisse verkade tussig. Vi bestämde oss för att vänta ett dygn o se om han blev bättre, sagt o gjort! Men han va inte bättre på tisdagen, snarare tvärtom, så på eftermiddagen ringde jag veterinären som klämde in oss på en tid i torsdags morse. Resten vet ni sen det förrä inlägget...

På torsdag eftermiddag ringde veterinären upp för att meddela att hon tittat närmare på röntgenbilderna tillsammans med sin kollega. Den andra veterinären instämde med att det såg fel ut kring hjärtat och at det tycks finnas en tillväxt på lungan så de bad mig komma tillbaka med Nisse imorrn för ultraljud o ny röntgen. Så, ja, det är inte så mycket mer att göra just nu!

O så är det ju tänderna, de misstänker FORL, en vanlig sjukdom hos katter som kan innebära att de måste dra ut alla hans tänder. Ingen fara, som jag förstår det så kommer han inte att lida av det alls, han behöver tydligen inga tänder o det känns ju rätt logiskt ändå att han såklart skulle må bättre utan dem än han gör om de gör ont och orsakar problem för honom.
FORL täcks inte av försäkringen så det är nog bäst att bara inställd på en del stora utgifter framöver. Det är han dock värd! Jag skulle inte dra mig för att ta ett lån för att hjälpa honom om det va det som krävdes.

Jaja, moving on! I fredags hade vi ju planer på att åka till Sundsvall, bo på hotell, käka gott o bara slappna av. Needless to say så va jag mer än lite osäker på att jag verkligen kunde åka ifrån älskade herr katt, men mitt på dagen på fredagen va han redan mycket piggare, han åt bra o hade gått på lådan  ordentligt flera ggr så vi chansade o åkte.
Vi kom iväg lite senare än planerat (typ 2-3 timmar senare) men det gjorde mig ingenting. 

Vi hade det toppen på fredagen, när vi väl kommit fram o checkat in så slappnade jag av, jag kunde ju ändå inte göra mer. Vi gick ut på stan, tog en fika o kollade in lite shopping. Sen gick vi o käkade trerätters på 7 kryddor, helt amazing! Runt 20 gick vi tillbaka till hotellet o spenderade resten av kvällen där. Vi tog en kopp te på rummet o kikade på tv, sen tog D en öl o jag en cola från minibaren medan vi slökollade på en film, vi hade superkul o megamysigt, bara vi ♡

Hotellfrullen va grym, som alltid, o efter den blev det Birsta o Ikea med allt vad det innebär. Vi tog dock inte så god tid på oss som vi planerat eftersom jag ville komma hem o kolla till katten.
Vi va hemma kring 18 o när vi klev in genom dörren kom Nisse springande i full fart o mötte oss. Han va pigg, han va sitt gamla jag :) Så det mest akuta problemet är inte längre ett problem, ni anar inte vilken lycka o lättnad jag kände när jag såg det!

Idag har vi mest bara slappat. Jag tvättar en massa o vi småplockar lite här hemma. Alla katter hjälper till genom att springa runt fötterna på oss o kräva uppmärksamhet ;)

Nu ska vi slänga ihop lite tacos för en mysmiddag framför tv:n o tillfälligt förtränga att det är måndag imorrn ;)
Så, all in all, det blev en riktigt bra helg trots allt!

Håll tummarna för min älskade Nisse hos veterinären imorrn nu ♡

Älskade katt ♡

Fina, älskade Nisse♡ I över 11 år har du varit min trogna följeslagare, du har bott i en etta på tredje våningen i Borlänge, i en inredd lada i Östersund, i ett klassrum, tre lägenheter och tre hus här i Strömsund. Du har följt med till mamma och vår vän P i Stockholm, du har åkt nåde bil, buss, tåg och flygplan. Du fick ett ofrivilligt syskon i Vääs, o när du äntligen slapp honom fick du bara ha matte för dig själv i 1.5 år innan Liten kom hem till oss, o sen den där busiga, vilda lilla ADHD-kissen Nessie. O du har accepterat läget, alla lägen, alltid, med ro. Vi har gjort så mycket tillsammans, du är min o jag är din.

Idag va vi hos veterinären du o jag, jag tog med dig dit för att du varit så slö och tussig på sistone. Vi, jag o husse, trodde att du hade problem med tänderna o veterinären höll med när jag ringde. Hon trodde att du fått tandsten som lett till en infektion, så vi fick en tid för att kolla läget.
Du va sååå duktig, som alltid!  Visst protesterade du när vi drog o slet i dig för att få bra röntgenbilder på din mage o ditt hjärta, o du pep och sprattlade när den snälla veterinären tog blodprov och gav dig dropp, men du va ändå lugn o jag fick hålla i dig o krama om dig.

Idag är jag hemma med dig o pysslar om o övervakar dig, veterinärens order men jag skulle inte låtit dig va själv idag oavsett.
Du har kraftig förstoppning just nu, med avföring långt in i magen, det är.inte bra för dina organ o det är därför jag fortsätter att bråka med dig, ger dig mediciner och matar dig med läskiga oljor o vätskor, men du gillar i alla fall specialmaten! Förstoppningen är ditt mest akuta fel, det måste åtgärdas omedelbart.
Men snart ska vi tillbaka till kattdoktorn...

Du har tappat två tänder i underkäken och dina tänder ser väldigt obra ut. Du måste få lugnande för att vet ska kunna åtgärda det o det kan man inte ge dig när du har förstoppning. Du har dessutom en tumör av något slag på lungan, o dina inre organ rent allmänt ser inte ok ut på röntgenbilderna.
Blodproverna va ok, förutom att du har lite för lite röda blodkroppar, men proverna visade inget farligt.
Du kommer troligtvis behöva opereras, o kanske kommer du att få äta specialmat i resten av ditt liv.

Jag hoppas bara just nu att du blir bra, att veterinären kan hjälpa dig så att du får bli frisk o må bra igen.
Min älskade lilla kattling ♡ Snälla klara av det här, snälla lämna inte mig o dina småsyskon än, du har så mycket kvar att ge och uppleva! Fina Nisse, min trogna följeslagare, jag älskar dig av hela mitt hjärta!

Relax

Ännu en helg i lugnets tecken, wunderbar :)
Igår gjorde jag inte ett knop mer än nödvändigt, jag diskade, körde en maskin tvätt, lagade middag o körde ett lätt konditionspass, resterande tid spenderades i soffan framför en eller annan serie och en stund med min bok.

Idag är jag snäppet mer aktiv, jag har redan hunnit diskat, handla och kört ett 35 min träningspass. Nu vilar jag lite framför House o sen ska jag snabbskura badrummet, dammsuga, ta rätt på tvätten o laga söndagsmiddag. Orkar jag ska jag dessutom frakta ner lite grejer till förrådet så att jag kan röja i gästrummet innan vi får besök om knappt två veckor.

Skönt med två tvärlugna helger i rad när man vet att det blir mer fart de kommande två! På fredag är jag ledig, då drar jag o D iväg för en mysig hotellnatt, avkoppling, god mat och shopping, bara för att vi kan :) O helgen efter det får vi som sagt finbesök, då kommer mamman, lillebror o M upp över helgen. Mycket kul att se fram emot nu alltså!

Så jag passar på att njuta av att ta det lugnt o bara småplocka lite, spara på energin ;)
Nu blir det ett till avsnitt av House medan jag smälter lunchen, sen ska jag göra lite nytta tror jag!
Ha en skön söndag hörrni :)

Sockerfritt lördagslyx

Kika in på min mat & hälsoblogg för ett tips på smarrig och snabbt fixad efterrätt :)

Själv har jag nyss avnjutit den, framför ett avsnitt av House tillsammans med en liten kaffe.
Nu ska jag hinna te framför ett avsnitt till!
Happy day :)

Men alltså

Varför går den här veckan i slowmotion?!

Höst

Höst... Det blir lite mörkare ute för varje kväll som passerar, det är grått o trist ute, kyligt o ruggigt. Den vackra delen av hösten har gett vika för den trista.
Dagarna flyter ihop till en enda gegga, som fotbollsplanen på väg till jobbet och kvällarna känns korta.

Men det hör till! Det är trist som tusan, absolut. Man blir trött som ett as, definitivt.  Men det går över! Om en månad har mest troligt första snön kommit o då känns det lite ljusare. Om några veckor (6 eller 7 tror jag...) får man börja julpynta, då känns det mörka mysigt. Snart får man dricka glögg på frusna kvällar, baka lussebullar och börja göra julgodis o jag längtar mer än vanligt. Varför? För att även om jag är trött nu så är jag 100 gånger piggare än jag varit den här tiden de senaste åren. Jag ser fram emot att få göra julmysigt, baka och pyssla för att jag vet att jag kommer att orka :)

Så nu, i mörka, kalla och enligt mig ganska äckliga oktober så försöker jag tänka framåt. Jag myser ner mig i soffan en kopp te, tänder lite ljus o plockar fram det positiva, so tex att det är mysigt att sitta inne o lyssna på regnet, eller att det faktiskt kan vara skönt att utnyttja deppiga dagar med att bara reflektera över livet. Som sagt, man behöver vara lite nere ibland så att man verkligen kan njuta av att inte vara det när de bättre dagarna kommer!

O med det sagt ska jag köra ett kort träningspass, en lite komplettering till dagens friskispromenix!

Ugh

Det är bara en sån dag idag helt enkelt...
En sån där dag som vi alla har nån gång ibland, när man är allmänt less o på dåligt humör, när allt känns fel o ingen går som det ska, när ork o lust är som bortblåst o man helst bara skulle vilja gömma sig under en sten. En sån dag har jag idag.

Tog mig ut på byn o handlade o har kört en maskin tvätt men allt annat känns fullständigt oväsentligt. Jag mår illa, har ont överallt o skulle förmodligen må bra av en promenad, men vädret är blä o jag känns inte ha nån lust att visa mig ute nå mer än jag redan har.

Jag har inte såna dagar så ofta längre, men nu när höstrusket o mörkret har kommit kan jag nästan känna mig överväldigad av det.
Allt känns liksom hopplöst o meningslöst.
Jag vet att det går över, förmodligen är det borta imorrn, så idag tillåter jag mig själv att gömma mig i mitt mörka hål o vara dyster, så att jag imorrn kan krypa upp i ljuset o uppskatta allt som är bra igen.
Mörkret behövs ibland, om inte annat så för att ge ljuset en chans att då lysa extra ljust!

Lazy lördag

Vilohelg is da shit! Så skönt med sovmorgon, att bara vara hemma hela dagen, läsa, kolla serier, småplockat lite o bara vara :)
Jag har inte varit utanför dörren på hela dagen! Har fått en massa småsaker fixade här hemma o har haft gott om tid för lite väl behövlig vila, mys med kattlingar osv. Ändå har jag inte bara legat i soffan, känns grymt bra :)

Ännu en sån dag imorrn, men då må jag gå utanför dörren ;) Måste ut med soporna, handla, lämna in o hämta ut paket.
O nästa helg? Den tänker jag använda på precis samma njutningsfulla sätt, inga planer, bara vara, precis vad jag behöver just nu.

Fredagsmys

Men alltså, vilken vecka! Den här fredagen kom då inte en jäkla minut för tidigt...
Trött, less o allmänt småtussig kändes det grymt skönt att få tassa hem o göra helg strax efter 16. O den här helgen ska vigas åt vila o egentid för det är det jag känns behöva just nu!

Thank the gods för helger!