Less på mig själv, på alla tankar som snurrar runt som i ett ekorrhjul i huvudet (särskilt när jag ska sova) less, less, less! Tänker på Nisse såklart, håller stenkoll på honom nu trots att han är hur pigg som helst. Är livrädd för att vakna på morgonen eller komma hem från jobbet o hitta honom jättedålig, eller ännu värre, död.
Tänker på familj, saknar dem, vår korta helg tillsammans va inte på långa vägar tillräckligt.
Tänker på en nära vän som fått ett tråkigt besked nyligen, tänker på hur stark hon är som hanterar alla motgångar så otroligt bra.
Tänker på mig själv o ett besked jag fått som såklart oroar även om jag inte tror att det är något allvarligt.
Tänker på min vikt, hur jag ser ut, mår dåligt över att jag inte har någon ork, motivation eller självdisciplin just nu.
Skäms över mig själv, något som för mig faktiskt är ovanligt! Jag brukar ha bra självförtroende men just nu är det faktiskt i botten, jag känner mig värdelös o stor som ett hus trots att jag vet att det inte är sant. Jag gör saker, jag tar hand det som behövs o jag sköter mitt jobb, jag är inte värdelös. Jag är överviktig på gränsen till fetma (kanske faktiskt tom strax över gränsen) men jag är inte stor som ett hus. Ändå känns det så just nu...
Det är så mycket nu, saker jag skriver om här, saker jag bara berättar för ett fåtal utvalda o saker jag håller för.mig själv. Jag har väldigt mycket värk, framförallt i höften och vänster axel/skuldra. Jag sover jättedåligt o drömmer massor. Jag oroar mig för en miljon saker varav majoriteten är sånt som jag ändå inte kan påverka.
Jag irriterar mig på min bil som inte gick igenom besiktningen o ev inte heller klarar ombesiktningen. Oroar mig för vad jag ska göra om jag måste fixa fler saker o besikta om den igen efter fredag. Hur ska jag ha råd med det? O jag måste ju ha min bil, jag har saker att göra framöver när jag behöver den, för att inte tala om resan till Stockholm vid jul... Men, men, en sak i taget! Det ordnar sig alltid på något sätt!
Ja, gnälligt idag... Mycket sånt på bloggen på sistone, jag ber om ursäkt för det. Förhoppningsvis vänder det snart!
Om inte annat brukar det vända när man få börja julpynta, gissa om jag längtar ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar