Ugh

Det är bara en sån dag idag helt enkelt...
En sån där dag som vi alla har nån gång ibland, när man är allmänt less o på dåligt humör, när allt känns fel o ingen går som det ska, när ork o lust är som bortblåst o man helst bara skulle vilja gömma sig under en sten. En sån dag har jag idag.

Tog mig ut på byn o handlade o har kört en maskin tvätt men allt annat känns fullständigt oväsentligt. Jag mår illa, har ont överallt o skulle förmodligen må bra av en promenad, men vädret är blä o jag känns inte ha nån lust att visa mig ute nå mer än jag redan har.

Jag har inte såna dagar så ofta längre, men nu när höstrusket o mörkret har kommit kan jag nästan känna mig överväldigad av det.
Allt känns liksom hopplöst o meningslöst.
Jag vet att det går över, förmodligen är det borta imorrn, så idag tillåter jag mig själv att gömma mig i mitt mörka hål o vara dyster, så att jag imorrn kan krypa upp i ljuset o uppskatta allt som är bra igen.
Mörkret behövs ibland, om inte annat så för att ge ljuset en chans att då lysa extra ljust!