Ikväll, ja ungefär nu (min kl är nu 21:19), är det exakt 1 månad sedan jag tvingades låta min älskade vän, Nisse, somna in dör gott.
1 månad och det gör fortfarande lika ont, känns fortfarande lika tomt.
Jag saknar honom mer än ord kan beskriva, han lämnade ett hål i mitt hjärta, i min själ. Jag skulle nästan ge vad som helst för att få vrida tillbaka tiden o få några sista minuter med honom....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar