Mer om mig o kissen

Just nu är min älskade Nisse pigg o glad, han äter o går på lådan som han ska, kommer o möter mig i dörren när jag kommer hem, går omkring o småpratar, kutar in i köket om jag går dit o hoppar upp på köksbänken o försöker stjäla godis ♡ Älskade lilla tuss! Jag njuter av att se honom må bra o tar vara på varje minut.

Jag oroar mig såklart för honom, hela tiden. Håller koll på hans andning o hans hjärtslag. Inget av det är bra, men det har blivit snäppet bättre sen vi va hos veterinären så han tycks inte plågas av det än. Jag har hela tiden i bakhuvudet att han när som helst kan bli sämre, att han nog inte har så länge kvar, men jag försöker låta bli att oroa mig för det o ta vara på den tid vi har kvar.

Jag funderar såklart mycket, o pratar lite om det ibland också... Han är ju viktig för mig!
Jag kan förstå att många ser det som att han bara är ett husdjur, att han är som familj. Men han är mer för mig, han är inte om familj, han ÄR familj.
Han har varit min familj i 11 år, han har blivit ett substitut för min biologiska familj som är så långt bort.
Många kanske har svårt att förstå det, men han är som ett barn för mig.

Han har funnits där när jag varit ledsen, tröstat o gosat. Han har mött mig i dörren när kommit hem, varje gång i 11 års tid. Han har sovit hos mig nästan varje natt i hela sitt liv.
Alla mina katter är viktiga för mig, de är min alldeles egna familj, men jag har onekligen ett speciellt band till Nisse.
Till saken hör också att jag är en sån som faktiskt har lättare för att verkligen knyta an till ett djur än till människor. Kanske är det därför mitt band med Nisse är så starkt.

Jag skriver det här för att alla som tänker att "ja, det är klart att det är sorgligt men han är ju bara en katt" ska förstå att han är mycket, mycket mer än så för mig. För att ni alla ska förstå att bara för att jag kan förstå ert sätt att tänka betyder inte det att jag inte blir ledsen när ni säger så. Att jag känner att ni inte kan försöka förstå mig, jag mår dåligt o är jätteledsen, jag kommer inom kort att förlora en familjemedlem som betyder nästan lika mycket för mig som min mamma, lillebror eller sambo.

Jag försöker se på saken ur andras perspektiv, nu ber jag er att försöka förstå mig!
O med det önskar jag er en trevlig helg!

30 nyanser av grått?

Jonas Gardell uttryckte sig så klockrent på Facebook idag o jag bara måste dela med mig av det, han skrev;

"November är inte en månad. Det är en halvtaskig roman. 50 nyanser av grått."

Nog för att jag faktiskt tycker att 50 shades of grey är en helt ok roman, o att 30 passar bättre eftersom november har 30 dagar, men rent allmänt slog han ta mig tusan huvudet på spiken!

Jag har fått nog av grått, ge mig snö, kyla o solsken!

Ny vecka

Har absolut ingenting meningsfullt att skriva, så jag bjussar på ett par mysbilder, selfies med bästa kattlingarna Nisse & Liten!

Sunday, funday?!

Nja, kanske inte, hade mest tänkt städa o sånt idag, men det kan ju vara skönt det med!

Vet ni? Igår tog jag mig ut o träffade folk, duktigt va?!
Jag spenderade några mycket roliga timmar med finaste E :) Vi började med långfika på Jordemors, sen for vi på Dollar o flummade omkring, tror inte jag har kollat så noga där på väldigt länge ;)
Superkul att träffa henne lite iaf, va ju ett tag sen sist!

Kvällen spenderades mest i soffan med en bra bok, men jag hann även röja lite i köket o träna en stund.
En riktigt bra dag med andra ord!

Som sagt, planen är att jag ska städa idag, men vi får se hur mycket jag hinner/orkar. Håller på att tvätta lite nu, är ju en start iaf ;)
En promenad känns som en bra idé också, trots det trista grå vädret.
Jag har ju hela dagen på mig så det ordnar sig nog!

TGIF?

Jo, visst är det skönt med fredag, det är det alltid! Men just idag känns som vilken annan dag som helst, bortsett från fredagstemat då. Jag är trött, har haft ont i huvudet hela dagen o startade dagen med att bilen inte gick igenom ombesiktningen. Japp, jag är less!

Men skönt med helg ändå! Få vila upp sig lite, få nån nytta gjord hemma o ja, bara vara.
Måste försöka komma ut lite i helgen, både för att röra på mig, se dagsljus p träffa folk. Jag börjar förvandlas till eremit igen tror jag ;)

Jaja, fredagstema MC-knutte idag, bjussar på en selfie, med faketatueringar o allt ;) Kanske skulle skaffa mig en riktig på halsen? ;)

Nu tänker jag krypa ner i soffan o där stannar jag nog resten av kvällen!

Årets längsta dag?

Nej, kanske inte... Men denna torsdag har verkligen gått i snigelfart! Kollade på klockan vid 14 o fick en chock att den inte va mer, jag trodde väl kanske 16 eller så... Avskyr toklånga dagar, ugh...

Men även denna dag tog slut, även om det tog tid ;)
Nu sitter jag hemma i soffan o kramas med Nisse framför senaste avsnittet av SoA, har nyss tryckt i mig en skål fisksoppa o känner mig som en urvriden disktrasa.
Börjar fundera på om jag har åkt på nån jäkla höstdeppression, allt känns så hopplöst o så brukar inte jag känna.
Men men, tar en dag i taget, det ger sig nog snart!

Imorrn är det fredag (duh...) o den ska utnyttjas till fullo, soffläge, gott te, mysiga katter o en bra bok!
Vad har ni för planer för  helgen?

Sådär allmänt less...

Less på mig själv, på alla tankar som snurrar runt som i ett ekorrhjul i huvudet (särskilt när jag ska sova) less, less, less! Tänker på Nisse såklart, håller stenkoll på honom nu trots att han är hur pigg som helst. Är livrädd för att vakna på morgonen eller komma hem från jobbet o hitta honom jättedålig, eller ännu värre, död.

Tänker på familj, saknar dem, vår korta helg tillsammans va inte på långa vägar tillräckligt.
Tänker på en nära vän som fått ett tråkigt besked nyligen, tänker på hur stark hon är som hanterar alla motgångar så otroligt bra.
Tänker på mig själv o ett besked jag fått som såklart oroar även om jag inte tror att det är något allvarligt.

Tänker på min vikt, hur jag ser ut, mår dåligt över att jag inte har någon ork, motivation eller självdisciplin just nu.
Skäms över mig själv, något som för mig faktiskt är ovanligt! Jag brukar ha bra självförtroende men just nu är det faktiskt i botten, jag känner mig värdelös o stor som ett hus trots att jag vet att det inte är sant. Jag gör saker, jag tar hand det som behövs o jag sköter mitt jobb, jag är inte värdelös. Jag är överviktig på gränsen till fetma (kanske faktiskt tom strax över gränsen) men jag är inte stor som ett hus. Ändå känns  det så just nu...

Det är så mycket nu, saker jag skriver om här, saker jag bara berättar för ett fåtal utvalda o saker jag håller för.mig själv. Jag har väldigt mycket värk, framförallt i höften och vänster axel/skuldra. Jag sover jättedåligt o drömmer massor. Jag oroar mig för en miljon saker varav majoriteten är sånt som jag ändå inte kan påverka.

Jag irriterar mig på min bil som inte gick igenom besiktningen o ev inte heller klarar ombesiktningen. Oroar mig för vad jag ska göra om jag måste fixa fler saker o besikta om den igen efter fredag. Hur ska jag ha råd med det? O jag måste ju ha min bil, jag har saker att göra framöver när jag behöver den, för att inte tala om resan till Stockholm vid jul... Men, men, en sak i taget! Det ordnar sig alltid på något sätt!

Ja, gnälligt idag... Mycket sånt på bloggen på sistone, jag ber om ursäkt för det. Förhoppningsvis vänder det snart!
Om inte annat brukar det vända när man få börja julpynta, gissa om jag längtar ;)

Memory lane...

Sitter o tittar i gamla fotoalbum o kunde inte låta bli att dela med mig av några bilder från hösten 2003, min o Nisses första tid tillsammans ♡

Tänkte skriva lite om det också, berätta hur det kom sig att han flyttade hem mig o dela med mig av lite roliga anekdoter, men idag orkar jag tyvärr inte. Trött, fortfarande dunderförkyld o helt slut i huvudet efter en fullspäckad arbetsdag, så tyvärr får det räcka med lite bilder idag.

Svårt att ta bra bilder på.foton, men något blev det i alla fall!

Bleh...

Sjuk idag, okul...
Fortfarande tyst o tomt sen mamma, lillebror o M for, okul...
Oron för Nisse får chansen att gro o tankarna att spinna ur kontroll när man ligger hemma o inget kan göra, okul...
It's just one of those days!

Känner mig trött, öm i hela kroppen, huvudet är tungt o gör ont, o jag är allmänt ledsen.
Men imorgon är en annan dag, o den blir säkert bättre. För så är det ju, vissa dagar är man nere, men det blir heller inte bättre än man gör det!
Så, nya tag imorgon, o då ska jag jobba också :)

En sån där bra helg!

Jo, faktiskt, jag har haft en riktigt bra helg trots omständigheterna kring min älskade Nisse och en rejäl, väldigt otrevlig förkylning.
Men det är ju inte så konstigt, vi har ju haft finbesök av min älskade lilla mamma, lillebror och svägerska ♡

De kom i fredags, knappt en timme efter att jag kom hem från jobbet och åkte kring lunch idag.
I fredags drack vi lite kaffe o snackade skit en stund innan vi gick ut o käkade middag, sen slappade vi i soffan.
Igår gick vi ut o handlade lite, for på Dollar en sväng o sen tog vi det bara lugnt. Vi va trötta som tusan allihop o jag själv hade låg feber, vädret va kasst o allt va stängt så det blev helt enkelt en slödag.

Mysigt hade vi det i alla fall o vi hann ju verkligen umgås igår.
Tråkigt såklart att de redan åkt, men vi ses ju igen till jul o jag är sååå otroligt glad att de kom :)

Katterna har varit ovanligt sociala alla tre, jättekul!
Nisse är förhållandevis pigg o väldigt sällskapssjuk, han är sitt gamla vanliga jag just nu o det känns skönt.
Jag njuter av varje stund han vill spendera med matte ♡ Idag har han legat bredvid mig i soffan i flera timmar, tokmysigt.

O jag då? Jo, låg feber idag också, knappt nån röst, hosta och snuva. Hoppas dock på att jag kan jobba imorrn!
Jag är smårädd att smitta katterna, speciellt Nisse, men det är ju tyvärr inget jag kan styra... Men jag skulle aldrig förlåta mig själv om han blev smittad av den här jävla förkylningen o så är det den som sätter in sista stöten! Usch, hemska tanke...

Jaja, jag ska försöka hitta nåt vettigt att läsa o njuta av att jag åtminstone inte tillhör den skara människor som spenderar dagen i soffan pga en otrevlig baksmälla ;)