Mitt experiment för att sova bättre funkade i alla fall bra första natten! Jag lyckades hålla mig uppe till strax före 1. Tog ett varmt bad med kokosolja och lavendelolja strax efter midnatt för att sen krypa ner i en sval säng och läsa några rader. När jag la ifrån mig boken och släckte lampan tog det bara ca 20 minuter innan jag somnade. Fantastiskt ju! Så jag kör på och hoppas att det fortsätter fungera.
En arbetsdag kvar för mig den här veckan, sen drar jag till huvudstaden för en helg av mammamys, musikal på Cirkus (Phantom of the Opera) och allmän lugn och ro. Gissa om jag längtar efter att få fly härifrån en sväng!
Torsdagen blir rätt så smockfull, jag flyger ner mitt på dagen och må väl byta om och måla på ett face ganska på en gång när jag kommer fram.
Vid 17 möter jag och mamma upp fina M på stan för middag på Farang innan musikalen, det ska bli sååå kul! Jag älskar musikaler och just den här är ju verkligen en klassiker!
På fredag har jag inga planer alls, så då blir det väl en promenix och kanske lite pyssel av nåt slag. Jag hoppas på att hinna få min målarbok och mina färgpennor så att jag kan ta med det ner, det känns ju som ett perfekt och lagom avancerat terapipyssel.
Sen ska jag som sagt bara njuta av att spendera tid med min älskade lilla mamma!
Nästa vecka jobbar vi 4 dagar, sen är det här över! Jag är faktiskt inte det minsta orolig för min framtid, jag är övertygad om att det löser sig bara jag vill.
Det lutar mer och mer åt att jag söker in på högskola, det känns som att jag aldrig kommer att få ett bättre tillfälle...
Klarar jag bara att tenta av matten på gymnasienivå så kommer jag med allra största säkerhet in och om jag inte gör det så söker jag igen till hösten nästa år.
Jobb finns, bara man tar för sig lite, även om man kanske får traggla sig fram på vik ett tag.
Jag har kommit till en punkt när jag mest bara tycker att det ska bli skönt att allt är över. Motivationen är noll på jobbet just nu och stämningen är inte direkt skitkul. Lusten att ta sig upp och iväg minskar för varje dag, det enda som får mig att fortsätta kämpa är mina kollegor och viljan att lämna det här kapitlet bakom mig rakryggad. Jag vill veta att jag har gjort mitt bästa när jag går därifrån sista dagen.
I övrigt är jag på ganska gott humör, trots tröttheten. Det underlättar såklart att jag har mycket kul ett se fram emot och en aning om vad jag vill göra med mitt liv!
Jag är inte bitter eller arg längre, jag försöker istället att fokusera på allt som har varit bra de här 8 åren. På alla härliga förmåner vi haft, som friskvård 1 eller 2 timmar i veckan på betald tid, som alla föreläsningar och föreställningar vi varit på, alla trevliga middagar och personalfester. Det finns mycket roliga saker att tänka tillbaka och ta vara på!
Jag tänker att jag är tacksam för allt de här åren har gett mig, att just jag fick chansen att jobba med alla dessa underbara människor, hur otroligt mycket jag har lärt mig och utvecklats under alla dessa år. Hur jag har fått se fantastiska kollegor växa och utvecklas precis som jag själv.
Jag orkar inte gräva ner mig och jag VILL inte bara minnas det dåliga. Jag vill vara glad över det som har varit och se fram emot det som kommer.
Som jag sa i en annan situation idag; det finns bara en person som kan påverka hur jag väljer att tänka och agera, och det är jag!
Och jag, jag vill vara glad och må bra, så det är vad jag tänker kämpa för!
Och med de order avslutar jag för idag!
Ha det fint, kära läsare :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar